Annons
Annons

Hur var er student?


När Gosse och jag gick en södergata fram för två veckor sedan körde ett studentflak förbi. En pappa hastade förbi mig med ett ”Ursäkta, kan jag komma fram” och försvann ner i ett parkeringsgarage med sin sovande ettåring. Min bebis fortsatte sova. Och jag tittade som jag alltid tittar på flak: med skepsis.

Är ni verkligen sådär glada?

Är ni glada för att det är över? Är ni glada för att ni känner er vuxna? Är ni glada för att ni tycker om varandra så mycket? Är ni glada för att ni har sommarlov?

Är ni glada?

Är de det?

Det gör alltid lite ont i mig när jag ser de hoppande, skrikande och av alkohol nedsprutade ungdomarna.

Varför har jag så svårt att skaka av mig den där känslan av att det är synd om människor? Vi talar om unga, till synes friska, ungdomar som har fått en utbildning gratis i ett av världens *bästa länder. (*godtyckligt)

Nu står de och dansar på en farkost gatan fram, i solen, i finkläderna, de sjunger och skriker och kramas. Och jag går bredvid och har ont i magen eftersom det kanske är någon i det där sällskapet som mår dåligt. Som är ensam. Som har problem man inte talar om. Som bär på det som gör ont, helt på egen hand.

Och så skyller jag min dåliga sömn på min bebis.

Lycka till i livet älskade ungdomar. Ta hand om er, ta hand om varandra, ställ frågor, kramas, hör av er, våga dela med er.

*

Och nu kommer bilder från studentfirandet av Joachims kusin Jacob i torsdags.

Jag har slarvat bort hans solhatt med prickar på, så nu har jag investerat i en med åsnor på. Det är lite för lite åsnetryck på våra kläder nu för tiden, tycker jag.

Här ser man luggproblematiken. Här ser man att det för ett par veckor sedan var katastrof.

Här ser man inte solglasproblematiken, men jag känner den desto mer.

Jag har för stort huvud för allt. Hjälmar, hattar, vissa rum.

Alla solglasögon pressar min hjärna. Kanske är det denna press som gör att jag känner medlidande med glada människor på lastbilsändor? Mina solglasögon kanske har mosat den del av hjärnan som tänker att folk säkert kan ta hand om sig själva?

Med pappa i ett partytält. Nu i mössa eftersom mamman har problem med den del av hjärnan som tror att barnhuvuden klarar en ljummen kväll i juni.

Ett av mina bästa köp någonsin. En dräkt från H&M Trend (på den tiden då H&M Trend var något att ha. Ring mig för idéer H&M) Gosses onesie är från Mini Rodini och mina skor kommer från Kavat.

Mammas musse. Det är bara så.

Dela
Tweeta
Maila

4 kommentarer | Translate

 


Annons

Vad vill ni ha av mig i sommar?


Det här är vad jag vill ha av mig i sommar, men så kommer det inte bli.

Livet är inte ett varmt havsbad i en för liten, men snygg, baddräkt som visar 102 procent av vårtgården (ingen överdrift, jag upptäckte delar av mina bröst jag aldrig sett förut, eftersom tyget, när det var vått, blev FLUORESCERANDE, det vill säga återemitterar ljus. Mina bröst behöver många saker, återemitterande ljus är inte en av dem.

Det kommer bli en sommar med disk, bebispass, mat som ingen vill ha, grill som borde ta en timme men som alltid tar tre timmar, ruttna badhanddukar, borttappade badkläder, bråk om platserna i bilen och allt annat som hör till när sju personer ska samsas under ett tak dygnet runt i många veckor.

Jag vet inte vad ni ska pyssla med i sommar, men oavsett vad ni hittar på, vad vill ni ha från bloggen?

Ni får hemskt gärna komma med önskemål.

Nu.

Dela
Tweeta
Maila

7 kommentarer | Translate

 



Laddar