Annons
Annons

Hur det var med bussen i Stockholm


En gång i tiden bodde jag i Stockholm. Då var storstadslivet inget konstigt alls. Hysterisk trafik, spattiga personligheter i tunnelbanan och allmänt aggressivt, till synes utan anledning.

Nu bor jag i Kalmar och åker till Stockholm för att göra jobbsaker. Små nedslag i den där myrstacken av folk med spänd blick och hårda klackaskor.

Annons

För en vecka sedan åkte jag upp för att vara gäst i Malou efter tio. Eftersom man inte kan åka taxi med bebis längre och eftersom tunnelbanan ligger så långt ner så bestämde jag mig för att prova bussen. Ettans buss, från ena änden av stan till den andra, utan byten. Utmärkt.

Precis innan Stureplan bromsar bussen så att allas nackar knycker till. Bussen blir stående, och det blir även en taxibil, vars chaufför tycker att bussföraren gjort fel. Taxichauffören tycker att det är en god idé att stanna bilen, kliva ur mitt i trafiken och gå fram till busschauffören och skälla ut denne.

Alla på bussen suckar stockholmssuck.

Jag tänker hjälp, det blir bråk, läskigt!

Alla andra tycker bara ameh hallååå, orka, vad äre för fel på snubben?
Flera har hörlurar och märker inte ens vad som händer.

Efter vad som känns som en evighet, under vilken bussföraren svarar lugnt och föreslår att taximannen ändå ska ta och köra vidare nu, hoppar taxis tillbaka in i sin bil och kör iväg. Bara för att stanna vid nästa busshållsplats, hoppa ur bilen och ösa ännu en hink ovett över den, vid det här laget, stackars stackars busschauffören.

Till slut ger ändå taximannen upp, sätter sig i bil och ”RINGER TILL POLISEN”. Bussen kör vidare och föraren förklarar i högtalarsystemet att han hade rätt.
Alla applåderar, jag kommer i tid till TV4.

När jag väl är där berättar jag den uppskakande händelsen för Thomas Järvheden som också är gäst. En bit in i min anekdot märker jag hur Thomas är alldeles slät i sitt ansikte. Och då förstår jag. Det här är ju ingenting. Just nu är jag bara en upphetsad bonnröv som står och berättar om en helt vardaglig händelse i trafiken. Jag kunde lika gärna berättat för Thomas att jag varit på Skansen och tittat på en orm.

Helt tråkig fann han mig.

Hade något betett sig såhär i Kalmartrafiken hade polisen kommit dit. Sedan Barometern. Sedan lokalradio. Sedan brandkåren. Dagen efter hade alla pratat om det på lunchen. Alla skulle ha hört genom den som hört det genom den som hört det genom den vem det var. Vem som ”gjordeatt”.

Hade någon betett sig såhär i Kalmartrafiken så hade det förmodligen varit jag.
När jag tänker efter.

 

 

 

 

Dela
Tweeta
Maila
3 kommentarer

Annons

 


Laddar